Oftast sitter vi stilla under en längre tid och många av oss är dåliga på att ta pauser, än mindre rörelsepauser.
Men vad innebär det egentligen för vår hälsa och vad kan vi göra åt det?
Denna artikel utforskar det stillasittande arbetets påverkan på vår fysiska och psykiska välbefinnande och ger praktiska tips för att motverka de negativa effekter som det ger. Den svarar även på frågan; vem bär ansvaret?
Så sträck på dig lite, ta några djupa andetag och ställ dig bekvämt. Nu kör vi!
Vad är stillasittande arbete?
Stillasittande arbete refererar till arbetsuppgifter som utförs i sittande ställning under längre perioder, ofta framför en dator eller vid en arbetsstation. Det kan inkludera kontorsarbete, yrkesförare eller andra yrken där man sitter mycket.
Forskning visar att vuxna spenderar i genomsnitt 9 till 10 timmar per dag stillasittande. En chockerande siffra egentligen!
Så påverkar stillasittande hälsan
En stillasittande livsstil har blivit allt vanligare i takt med samhällets digitalisering och förändrade arbetsmönster.
Enligt Folkhälsomyndigheten bidrar fysisk aktivitet till ökad fysisk och psykisk hälsa, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Toppen! Men hur påverkar stillasittande hälsan då?
Jo, Folkhälsomyndigheten påpekar att stillasittande, även på lång sikt, ökar risken för flera allvarliga sjukdomar såsom typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och till och med flera vanliga cancerformer.
Därför är det viktigt att integrera rörelse i vardagen för att motverka de negativa effekterna. Även i små doser och inte bara på gymmet eller träningen efter jobbet.
Psykologiskt kan stillasittande i längden även leda till ökad risk för psykiska problem som depression och ångest. Stress och utbrändhet kan också förvärras av brist på fysisk aktivitet.
Om vi ska ta det ur ett arbetsgivarperspektiv – socialt och ekonomiskt – kan konsekvenserna av stillasittande vara betydande, med ökad sjukfrånvaro och minskad produktivitet som följd. Vilket påverkar både individer och samhället i stort.
För att motverka dessa effekter har Folkhälsomyndigheten tagit fram riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande baserade på Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer. Dessa riktlinjer syftar till att öka medvetenheten om betydelsen av fysisk aktivitet och att minska stillasittande för att förbättra folkhälsan. Du kan hitta dem nedanför i referenserna.
Det handlar om att skapa förutsättningar i samhället som främjar hälsosamma levnadsvanor, vilket inkluderar tillgängliga och inspirerande miljöer för rörelse samt att förändra begränsande normer som hindrar fysisk aktivitet.
Sammanfattningsvis är det tydligt att stillasittande har en omfattande påverkan på hälsan, och det är av stor vikt att både individer och samhället arbetar aktivt för att främja en mer aktiv livsstil.
Så kan du förebygga konsekvenser av stillasittande
Genom att integrera mer rörelse i vardagen och på jobbet samt följa rekommendationerna för fysisk aktivitet kan vi förbättra vår hälsa och vårt välbefinnande.
För att motverka de negativa effekterna av stillasittande arbete kan du införa ergonomiska lösningar på arbetsplatsen, såsom justerbara skrivbord och stolar. Det är toppen, men vi måste röra på oss också!
Regelbunden fysisk aktivitet, som mikropauser för stretching eller promenader, är också avgörande.
Folkhälsomyndigheten och Världshälsoorganisationen (WHO) menar på att all fysisk aktivitet räknas för ett hälsosammare liv. Även mindre rörelsepauser!
Organisatoriska strategier som flexibla arbetsmetoder och hälsosatsningar kan även bidra positivt.
Det är viktigt att integrera förebyggande åtgärder i de dagliga rutinerna för att minska riskerna förknippade med stillasittande arbete.
Genom att vara medveten och proaktiv kan du förbättra din hälsa och ditt välbefinnande.
Testa gärna vårt pausprogram som påminner om korta och enkla rörelsepauser under dagen samt visar hur du utför dem på ett hälsosamt sätt!
Du kan anpassa det själv efter din arbetsdag och hur du vill röra dig.
Genom att förstå de fulla konsekvenserna av stillasittande arbete och vidta åtgärder för att motverka dem, kan vi alla bidra till en hälsosammare arbetsmiljö och livsstil.
Vem bär ansvaret för att förebygga riskerna med stillasittande arbete?
Ansvaret för att förebygga riskerna med långvarigt stillasittande arbete ligger främst hos arbetsgivaren.
Arbetsgivaren har en skyldighet att skapa en arbetsmiljö som minimerar riskerna för ohälsa och olycksfall, vilket inkluderar att adressera problematiken med långvarigt stillasittande.
Detta kan innebära att tillhandahålla ergonomiska arbetsstationer, uppmuntra till regelbundna pauser och rörelse, samt att utbilda anställda om vikten av fysisk aktivitet.
Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten i Sverige betonar vikten av att arbetsgivare regelbundet undersöker och bedömer arbetsförhållandena för att identifiera och hantera risker.
Dessutom bör arbetsgivare ge de anställda möjligheter att påverka sitt eget arbete för att främja rörelsevariation och återhämtning.
Det är också viktigt att notera att anställda har ett personligt ansvar att följa de riktlinjer och rutiner som finns på plats för att skydda sin egen hälsa.
Avslutningsvis
Så ta dig en tänkare, du som läser detta! Hur ser det egentligen ut på din arbetsplats?
Är du anställd eller arbetsgivare? Vad kan du göra för att förbättra arbetsmiljön och din fysiska och psykiska hälsa?
Ibland krävs det inte mycket för att uppnå bra resultat. Ta och kolla in vårt pausprogram! Det är helt gratis att prova, superenkelt att registrera sig och du märker troligen skillnad bara efter några dagar.
Passa på att sträcka på dig en gång till nu, vettja. Och ta en paus – en rörelsepaus!
Ha en fin, aktiv dag, hälsar vi på Pausit Coach!
Referenser
Här är hjälpsamma länkar för dig som vill läsa mer om stillasittande arbete, dess konsekvenser och vilka rekommendationer som finns, baserade på forskning.
Folkhälsomyndigheten om fysisk aktivitet och stillasittande
WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour
Förebygg riskerna med långvarigt stillasittande arbete – Arbetsmiljöverket (av.se)