OM PAUSIT

 

Dan-Mikael-Pausgympa-orebro

Pausit startades 2006 av Niklas Palmér, kinesiolog och osteopat. Niklas drev en mottagning och hade många företag och personalgrupper som kunder. Han såg ganska snabbt att många klienter kom tillbaka gång efter gång med samma problematik, skador som berodde på ergonomin på arbetsplatsen.

 

Niklas gav sina klienter tips och råd om övningar och ritade enkla streckgubbar för att förklara. Med tiden växte tanken att han borde utveckla ett bättre verktyg för att hjälpa klienterna och förebygga dessa skador och där föddes idén om Pausit.

 

Niklas tog sin idé till Inkubera, en företagsinkubator, och fick hjälp med att analysera marknaden och bygga programmet. Bland annat genomfördes en undersökning där företag berättade vad som var viktigt för dem och deras anställda. Det visade sig att det viktigaste var möjligheten att individanpassa träningen samt en bra påminnelsefunktion.

Pausit byggdes utifrån företagens önskemål och i maj 2008 lanserade vi den första versionen. Bland våra första kunder fanns Norrköpings kommun och Statistiska Centralbyrån. Båda kunderna trivdes med programmet och är fortfarande nöjda användare av Pausit.

 

Intresset för Pausit växte stadigt i både stora och små organisationer och 2010 kom Mikael Wahman in i företaget som delägare och medarbetare, med fokus på försäljning och kundkontakt. Pausit spred sig också utomlands och i takt med att efterfrågan ökade fick programmet 2012 en engelsk och en norsk version. 2015 lanserades programmet också i en version för Mac-användare.

 

I början av 2016 anställdes Dan Gustafsson som VD i bolaget med uppdrag att stötta den stora efterfrågan och fortsätta utveckla Pausit för ytterligare expansion. I linje med detta rivstartade vi 2017 med att knyta till oss två återförsäljare, Ergoff Miljö AB för den svenska marknaden och en återförsäljare för den norska marknaden.

ERGONOMI PÅ JOBBET

Det moderna samhället innebär att vi spenderar en stor del av vår vakna tid stillasittande, tex framför Tv:n, i bilen och vid skrivbordet. Men människan är skapad för att vara fysiskt aktiv och både brist på fysisk aktivitet och framför allt långvarigt stillasittande är förknippat med flera hälsorisker (Healy et al, 2008a, Dunstan et al, 2012). Mer än hälften av alla människor i arbetsför ålder arbetar stillasittande framför bildskärm stora delar av dagen, och många får besvär i till exempel nacke, skuldror och armar. I längden kan stillasittandet också bidra till andra hälsoproblem, till exempel övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och ökad stresskänslighet.

 

Besvär från nacke, axlar och rygg är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Tillsammans med sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa utgör de över 60% av alla sjukskrivningar, vilket innebär stora kostnader för företag och organisationer (Försäkringskassan 2015).

 

Kroppen mår bra av belastning men den får inte vara för hög, ensidig eller pågå under för lång tid. Vid monotona och repetitiva arbeten som bildskärmsarbete, utsätts musklerna för lätt men långvarig belastning. Långvarig statisk muskelkontraktion minskar blodcirkulationen och ger en uttröttad muskel med smärta och kramp som följd. Efter en längre stunds arbete krävs då en lång vilotid. För att ge musklerna naturliga pauser och motverka statisk belastning kan man lägga upp sitt arbete så att det ger möjlighet till varierande arbetsställningar och arbetsrörelser. Att ta regelbundna pauser bidrar även till att man kan arbeta mer effektivt. Forskning om hälsorisker med stillasittande har föreslagit att man ska avbryta stillasittandet med en bensträckare var 30:e minut (Owen 2011). Det har också visats att det är viktigt att ta många korta pauser, inte bara sitta mindre tid totalt (Healy et al 2008b, 2011).

 

Länkar